Utställningslistan

Utställning · Köpenhamn · 2024

Flora Yukonovich

Ordrupgaard, Köpenhamn

Flora Yukonovich

På Ordrupgaard norr om Köpenhamn virvlade rosa och ljusblått över dukarna — rokokon i ny, abstrakt skepnad.

Konstnären

Flora Yukhnovich, född 1990 i Norwich, har snabbt blivit en av Storbritanniens mest uppmärksammade målare. Hon utgår från 1700-talets rokoko — Fragonard, Boucher, Tiepolo — och löser upp motiven i virvlande, nästan abstrakta färgfält.

Samtidigt blandar hon in referenser till populärkultur och konsumtion. Det söta och det ironiska glider in i varandra.

Ordrupgaard

Ordrupgaard är en villa från 1918 med en fin samling fransk och dansk 1800-talskonst och en tillbyggnad av Zaha Hadid. Att se Yukhnovich här, bland impressionister och i en trädgårdsmiljö, gav verken ett perfekt sammanhang.

Rokokons färger i en dansk villa.

Ur dagboken

Lördag 14 december — Ordrupgaard — Flora Yukonovich och den gudomliga komedin

Liza sover typ — inte alls. Vi är nästan först nere i frukostrummet. Sen kommer de, pensionärerna. Stor frukost, inte jättegod men mycket att välja på. Tar med två ägg och ett äpple. Vi först en promenad, vädret ännu sämre än igår: dimma, blåst (Skåne!) och duggregn. Det blir en kort och otrevlig promenad (Liza hinner prutta lite). Åker över bron, bilen rycker men det går bra. Motor ring 3 runt Köpenhamn, det flyter på och vi är framme vid museet 20 minuter innan öppning. Väldigt smidigt. Lite uppehåll i regnandet så vi kan promenera i parken, kommer folk. Går in och ser utställningen, Flora Yukonovich, stora underbara målningar, rokoko, barock, färger och Watteau säger Per Åke. Bara stora målningar, ljusa och kulörta. Liza som läser Den gudomliga komedin tänker: det här är paradiset, gestalter och föremål anas, vi ser formerna men inte hela kroppar och så ljuset som strålar någonstans i mittpunkten så beskriver också Dante paradiset. Själen lever vidare men det är oklart hur kropparna ser ut, ändå känner han igen dem. Vi fortsätter genom den franska samlingen, Liza kan inte riktigt ta in den (trots att alla impressionister ingår). Vi går tillbaks till Floras målningar, Liza stannar kvar, Per Åke fortsätter in i den danska samlingen. Vi möts i entrén och går till fiket för en kaffe, nöjda. Liza köper affisch, vykort och utställningskatalog. Men är det ens värt att lyfta penseln efter att ha sett detta? Det går lika smidigt tillbaka till hotellet: Best Western Plus Park, ner i garaget. Vilar på hotellrummet. Per Åke tröttnar och tar en öl i hotellbaren. Går till en indier med sjöutsikt, fast nu är det kolmörkt, mycket gott. Liza äter lamm och Per Åke kyckling, nöjda tillbaka på rummet. Orkar inte mer blir tv och kanske lite läsning, sedan god natt. Hoppas på sömn.

Minnesstunden

Ljuset från trädgården och de pastellfärgade dukarna smälte ihop till en sällsynt harmonisk stund. Vi talade länge om hur gammalt och nytt kan mötas.

Läs hela dagboken: Ordrupgaard 2024