Utställning · Venedig · 2015
Venedigbiennalen — All the World's Futures
Giardini och Arsenale, Venedig
Alla världens framtider — biennalen 2015 var politisk, mörk och omskakande.
Okwui Enwezors biennal
Nigerianskfödde Okwui Enwezor (1963–2019) curerade biennalen 2015, den förste afrikanskfödde curatorn för huvudutställningen. Han ville visa en värld i kris — krig, migration, ojämlikhet.
I centrum låg Arena, ett rum där Karl Marx Kapitalet lästes högt från pärm till pärm under biennalens sju månader.
Huvudutställningen
Den 56:e biennalen samlade 136 konstnärer från 53 länder. Utställningen byggdes kring tre ”filter”: Liveness, en epik i tiden; Garden of Disorder, med Giardinis trädgårdar som bild för en splittrad värld; och Capital: A Living Reading, med Arena som hjärta, ritad av arkitekten David Adjaye.
Arsenalen inleddes med Bruce Naumans neontexter och Adel Abdessemeds knivar ur golvet. El Anatsui fick Guldlejonet för livsgärning, och Adrian Piper fick Guldlejonet för bästa konstnär med verket The Probable Trust Registry, där besökare skrev under löften om att alltid mena vad de säger.
De nationella paviljongerna
Armenien vann Guldlejonet för bästa nationella deltagande med en utställning om den armeniska diasporan, hundra år efter folkmordet 1915. Japans paviljong blev en av årets publikmagneter: Chiharu Shiotas The Key in the Hand, med tiotusentals nycklar hängande i röda trådar över två båtar.
USA visade Joan Jonas, Storbritannien Sarah Lucas med gula skulpturer, Frankrike Céleste Boursier-Mougenots vandrande träd och Tyskland en samlad paviljong med Hito Steyerls installation Factory of the Sun. Den nordiska paviljongen visade Camille Norments ljudverk Rapture.
Ur dagboken
Söndag 21 juni — Biennalen 2015 — Giardini
Hela dagen i Giardini, de nationella paviljongerna. Vi rör oss från Venezuela till Danmark, Norge, Ryssland, Japan, Korea, Kanada, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Tjeckien, Uruguay, Australien, Grekland, Rumänien, Polen — Venedigs egna paviljong, Egypten, Serbien, Österrike, Brasilien, USA, Israel, Ungern, Finland. Några stannar till: nordens paviljonger är lugna och träiga, Ryssland storslagen, Japan poetisk. I Central Paviljongen — All the World's Futures — möter vi Marlene Dumas mörka porträtt, Ishita och Hubotter. Holland, Belgien och Spanien i tur och ordning. Mycket att ta in; vi fikar i skuggan och reder ut vilka paviljonger som blir kvar för morgondagen.
Minnesstunden
Marlene Dumas mörka porträtt i Central Paviljongen, och i Arsenalen långa rader av måleri, video och installation — vi tog det i vårt tempo och stannade vid de verk som talade. Regnet kom riktigt ordentligt, så det blev ponchos och spritz på en bacaro. En biennaldag att minnas — och en födelsedag med prosecco och jordgubbar på köpet.